Hej mina vänner!
Senaste tiden har jag jobbat otroligt mycket och spenderat mycket tid med mina vänner! Inte ens öppnat upp min dator och haft telefonen avstängd större delen utav min vakna tid!
Hoppas allt är bra med er ! Jag mår faktiskt.. helt åt helvete just nu! Förstår inte hur livet är planerat egentligen.
Motgångar leder till framgångar. Jag har haft en otroligt tuff tid sen i oktober förra året, jag har nu lärt mig se ett ljus i allt mörker och har börjat acceptera att jag alltid kommer vara en utav alla dom som har utsatts för detta, ett "offer". Det går fortfarande väldigt mycket upp&ner, det kommer ta flera månader innan jag , om jag någonsin, kommer kunna släppa min rädsla och bli av med min panikångest.
MEN detta inlägg skulle absolut inte handla om det, utan om min älskade Morfar. Som i mina ögon , dog alldeles för tidigt, helt utan varningstecken, från ingenstans.. bara försvann från jorden.
I Fredags den 9 Mars. Går inte in på detta djupare . Utav respekt för mina familj och min släkt!
Allt gick väldigt hastigt, jag har haft fullt upp i helgen och det var inte förräns igår när jag kom hem och andades ut och verkligen tänkte efter. Du är borta nu morfar.. Föralltid. Du lämnar ett tomrum efter dig, du kommer vara saknad. En Morfar är alltid en Morfar, min mammas Pappa och en älskad person. Någon som alltid,alltid är med på alla kalas, och andra högtider. Som ringer och bara kollar läget eller som kommer förbi och äter bullar.
Kommande tid ska jag bara spendera med mina nära och speciellt med min mamma!
Hoppas ni får en bra vecka!
Vila i Frid, Morfar. Jag älskar dig!